På väg...

...till Carreg Cennen, ett gammalt slott från 1300-talet som ska vara riktigt spektakulärt!

Firar namnsdag

Eftersom det är Martins namnsdag idag så firar vi med lite fika i parken.

Elvira är riktigt duktig på att kasta bollen till Gizmo

Hundvakt i parken

Elvira, Sixten och jag passar Gizmo i Victoria Park. Vi passade också på att säga hej till sälen Billy som bodde här i parken på 20-talet.

Sixten, tisdag 06.00

Nu kan man se hans tänder!!

B & C på besök!

Lite så här i efterhand kommer nu en liten sammanfattning av det härliga besöket av Björn och Carl. Vi har ju under hösten här inte alls upplevt att Wales är så regnigt som alla snackar om så förhoppningarna om lite sol kändes inte allt för långsökta när vi nu skulle få lite besök och visa Cardiff från sin finaste sida. Men nu blev det ju inte så för man kan väl säga att vi alla fick ordentlig användning av våra rediga regnkläder eftersom det började regna på onsdag förmiddag och sen bara slutade för korta uppehåll fram till fredag kväll.

Här trotsar vi duggregnet på stranden i Barry.

Björn passar bra in på Bambeans. Och språket var inga problem, Björn läste walsiska som en infödd. Eller var det valiska...?

På förmiddagarna gällde det att hitta på något under de 2,5 timmar Elvira är på förskolan. Det blev en hel del raska promenader, halvjogg skulle många nog säga när min tidsoptimism ibland tog överhanden, och däremellan lite stopp på lekplatserna för lite häng.

Lunch blev det såklart på Chapter där alla med stor aptit mumsade i sig burgare och korvar, och vissa fick till och med en pint...

Tack grabbar för att ni kom hit och förgyllde vår vardag här i Wales!

Nyklippt!

Skön söndag

Elvira, jag och Sixten tillbringade söndagsförmiddagen i Victoria park och lekplatsen där. Martin var ute på sin vanliga söndagstur med cykeln och Alex så vi passade på att njuta av solen ett slag.

När Martin sen kom hem begav vi oss till PorthCawl där vi gick en sväng på stranden och plockade lite snäckor. Efter att Elvira blött ner sina fötter trots gummistövlar (!) så gick vi in och värmde oss med lite fika på ett café. Elvira fick världens största chokladglass som hon faktiskt nästan lyckades äta upp medan vi vuxna nöjde oss med lite Americano! Sigge fick resten av Elviras strut och han tyckte det var mycket godare än de torra riskakor som jag försökte få i honom.